Corona, DR Kongo och vi

Den 16:e februari kom jag tillbaka från ett besök i Bukavu i Kongo-Kinshasa, där jag bland annat intervjuade fredspristagaren Denis Mukwege och ett antal våldtagna kvinnor som fått hans och hans understödjares hjälp att resa sig och gå vidare med sina liv. Resan gjorde jag ihop med folk från PMU.

Nu råder nationellt undantagstillstånd i det centralafrikanska landet. Gränserna är stängda för besökare från länder där corona konstaterats.

”Om coronaviruset kommer till Kongo så blir det mer än katastrofalt”, förklarade min tolk Ali Bitenga för mig. Han är forskningsassistent vid Panzistiftelsen i Bukavu.

Nu har det hänt, och jag kan bara hoppas att katastrofen uteblir. Eller går att begränsa. Och att vi svenskar inte gått in i en mental karantän som hindrar oss att bistå ett av världens absolut fattigaste länder som just genomlidit sitt tionde utbrott av ebola. En virusvåg som tog 2264 liv i Nordkivu, men som nu tycks ha lagt sig. Tillfälligt? Det vet ingen.

Vid årsskiftet hade det senaste utbrottet av mässling i Kongo-Kinshasa tagit över 6000 liv under 2019, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Striden mot denna dödsängel fortsätter.

I ett land lika stort som Västeuropa och med en ytterst bristfällig infrastruktur är kampen mot epidemier en oerhörd utmaning. Inte minst i östra delen av landet, där väpnade rebellgrupper fortfarande härjar och härskar. Under den senaste vågen av ebola i Nordkivu tvingades Läkare utan gränser att stänga två av sina baser för kampen mot viruset på grund av oroligheterna i området.

Vad händer om coronaviruset sprids till denna del av DR Kongo? En sak är säker, då kommer kyrkor och andra organisationer i det civila samhället, som är mer närvarande och aktiva på marken än landets regering, att få en oerhört viktig roll. 

I en artikel som publicerades i OmVärlden den 12 mars säger Michel Yao, WHOs chef för krishantering, att om de fattigaste länderna i Afrika drabbas lika hårt av cornonaviruset som Kina gjorde, då hänger utgången i hög grad på bistånd och bidrag i form av pengar, hjälp och utrustning från hjälporganisationer. 

Det är därför jag hoppas att vi svenskar inte låst in oss i en mental karantän, utan att vi sätter människan först. Oavsett var hon bor. I kampen mot ett gränslöst hot måste också vår medkänsla vara gränslös. Och, när så krävs, omsättas i handling. 

2 reaktioner till “Corona, DR Kongo och vi

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.